Jag bara klagar...

men man måste väl få det ibland. Jag är så jäkla missnöjd med mitt j*vla liv just nu...ingen fattar hur det känns. Vill prata ut men jag tror inte nån vill lyssna, och så är jag är samtidigt rädd att prata för jag vill inte att nån ska sprida nåt vidare...jag mår bara illa just nu, men ingen ser det...

Det måste ju bli bättre nångång!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0